En svensk militär tradition

Militärsabel

Vad vi menar med svensk militärsabel är den fäktstil som utformades i början av artonhundratalet av Per Henrik Ling och som lärdes ut till svenska fotsoldater och officerare i närmare hundra år, under den tid då vapnet fortfarande var någorlunda aktuellt att faktiskt användas i strid. Vi utgår från de manualer svenska militären använde under denna period (ca 1815-1915) men hämtar också inspiration från andra länders liknande traditioner ibland.

Denna fäktstil skiljer sig av uppenbara skäl rätt mycket från modern sportsabel, framför allt så som denna har utvecklats efter att den elektriska poängräkningen infördes. Vapnet vi tränar för är till att börja med runt tre gånger tyngre och inte flexibelt. Vi använder inte konstlade regler av typen “otillåtna träffområden” eller restriktioner i rörelser såsom att fäktas på en pist. Fotarbetet i militärsabel innehåller en hel del traverserande, cirklande och attacker ur linjen och är således mycket mindre linjärt än sportfäktningens. Passerande fotarbete är vanligt, det vill säga att man inte inte står med en fot främst hela tiden. De flesta hugg är kraftfulla och utförs ofta efter en full rotation (moulinette) för att få ytterligare kraft.

Vi förbjuder heller inte i vår vanliga träning närkamp såsom slag, sparkar , kast och avväpningar utan tränar tvärtom en hel del sådant. Dock tränar vi även för att kunna genomföra en “gentlemannamässig duell” där enligt tidens sed närkampen var förbjuden, så elever förväntas kunna strida både med och utan dessa tekniker på ett disciplinerat sätt.

I sin enklaste form är det ett rätt komprimerat och snabbt inlärt system (att bemästra det till fullo är förstås en annan sak) med fyra garder/parader (sekund, ters, kvart, kvint) sex hugg (priminom, primutom, sekund, ters, kvart, kvint) och två stötar (ters, kvart).  De flesta av dessa finns också i hög och låg variant. Därtill kommer efter hand en stor mängd variationer och mer specialiserade tekniker.

Träning

Träningen i GHFS

Är man intresserad av att börja träna är det bra att kontakta huvudtränare via telefon eller mail först. Vi har löpande intagning under året så det går bra att börja i princip när som helst. Vi accepterar elever på 16 år och uppåt, omyndiga med målsmans tillstånd (ta gärna med målsman så de får titta på första träningen). Man kan träna två gånger gratis innan man bestämmer sig för om man ska fortsätta.

Elever behöver till en början endast ha vanlig träningsutrustning med sig, efter ett tag förväntas man införskaffa fäktmask, handskar och andra skydd som kan krävas, samt förstås så småningom en träningssabel. I början finns låneutrustning och man får hjälp genom klubben att få tag i annan utrustning så billigt och bra som möjligt. Det rekommenderas att ha långbyxor och om man vill gärna även långärmat, för att minska risken för småsår. Sabelklingor kan få små vassa hack när de slår samman. Det går att träna barfota men skor rekommenderas definitivt. Dessa ska förstås ha icke-markerande sula, och gärna vara lätta och smidiga och (för att underlätta fotarbetet) inte med alltför grovt mönster eller tjock sula. Det kan också vara en bra idé att ha med ett par tunna handskar (t.ex. svetshandskar eller monteringshandskar är billiga och funktionella).

Det bör kanske påpekas att man måste acceptera att träningen kan ge upphov till en del blåmärken. Detta är en kontaktkampsport.

På sommaren händer det att vi tränar utomhus när vädret tillåter, i så fall går vi från lokalen vid lektionsstart till en gräsmatta i närheten.

Träningen kan se lite olika ut men det generella upplägget är ungefär: 20 minuter uppvärmning och fysträning och enskilda huggövningar, 40 minuter teknikgenomgång och parövningar och avslutas med en timme fri kontrafäktning (sparring) för de elever som är tillräckligt avancerade. Proportionerna teknikdrill och kontrafäktning kan variera. De som ännu inte är säkra nog att öva fri kontrafäktning gör under denna del av passet mer begränsade varianter av kontrafäktning, upplagt som lite friare parövningar.


swordfish-2012-sabre

Tider & kontakter

Schema för sabelkursen

Kursledare Andreas Engström, tel. 0734-407901, engstrom.andreas@gmail.com

Tränare Johan Norberg

Assisterande tränare Axel Johansson

Instruktörer

Möt instruktörerna

Andreas Engström – Kursledare

Andreas är kursledare och huvudtränare i svensk militärsabel. Han är född i Göteborg 1973 och började sin kampsportsbana vid sex års ålder med att träna judo, upp till brunbältesnivå. Senare tränade han även traditionell japansk kampkonst inom Bujinkan, men upptäckte sedan till slut HEMA i form av GHFS på hösten 2004. Han tränade först långsvärd och blev ganska snart nybörjarinstruktör inom detta.

Andreas har alltid haft ett stort intresse för historia, lingvistik och paleografi, och gav sig i kast med att transkribera och översätta medeltida tyska manuskript, bland annat MS. Dresd. 487 (kallat “Ringeck”). Hans svenska översättning av detta manuskript används fortfarande som en av grunderna för GHFS undervisning i långsvärd. 2007 blev han medlem av den internationella akademiska samarbetsorganisationen HEMAC.

2007 började han intressera sig för den välutvecklade men relativt bortglömda svenska militära kampkonsttraditionen och började samla, digitalisera och tolka de manualer som fanns bevarade om framför allt sabel (men även bajonett, värja och brottning). Han startade en studiegrupp för att försöka återuppliva sabeltraditionen, och 2009 blev denna studiegrupp en officiell kurs inom GHFS.

Han arbetar för tillfället på en bok som ska sammanfatta alla manualer inom svensk militärsabel och hans egen erfarenhet av att tolka systemet.

Han jobbar annars som systemutvecklare och bor i Lindome med sambo och tre söner varav den äldste går i GHFS barn- och ungdomsgrupp i långsvärd.

Sedan 2008 har han varje år hållit workshops i långsvärd och sabel vid internationella event som Fightcamp, Swordfish, DreynEvent, International Sabre Symposium och HEMAC Florentia.

Tävlingsmeriter: 

2010: 2:a i blandade medeltida vapen på Fightcamp, 1:a i dussack på Swordfish
2011: 1:a militärsabel på DreynEvent i Wien, 2:a militärsabel på Swordfish
2013: 3:a militärsabel på Swordfish
2015: 4:a militärsabel i SM

Instruktörsmeriter:

2008
Klass i långsvärd på Fightcamp (England)

2009
2 klasser i långsvärd på Fightcamp (England)

Klass i långsvärd på Swordfish

2010
Klass i långsvärd på Fightcamp (England)
Klass i sabel på Fightcamp (England)
Klass i sabel på Swordfish

2011
Klass i långsvärd på Fightcamp (England)
2 klasser i sabel på Fightcamp (England)
Klass i sabel på DreynEvent (Wien)

2012
Klass i långsvärd på Fightcamp (England)
Klass i sabel på Fightcamp (England)
Klass i sabel på Swordfish

2013
2 klasser i sabel på Fightcamp (England)
Klass i sabel på International Sabre Symposium (Hamburg)

2014
Klass i sabel på International Sabre Symposium (Hamburg)
Klass i sabel på HEMAC Florentia (Florens)

2015
Klass i sabel på Fightcamp (England)
Klass i sabel på DreynEvent (Wien)

2016 (uppkommande)
Klass i sabel på International Sabre Symposium (Hamburg)
Klass i sabel på Fightcamp (England)

Publikationer/akademiska meriter: 

2008
Transkription och översättning till svenska av MS. Dresd. 487 (“Ringeck”), medeltida manuskript i långsvärd

2008
Språkmodernisering och tekniktolkningskommentarer till MS. Dresd. 487

2009
Transkription av Cod. I.6.2.5 (“Hans Medel”), medeltida manuskript i långsvärd


1208646_564561093601784_1686971460_n


Johan Norberg – tränare

527420_10151109955587054_1305770372_n

Källor & länkar

Texter för sabel

Här följer en del av de texter vi använder oss av i undervisningen. Ni kan ladda ner dem fritt, men publicera inte om dem eller använd dem till något annat än personligt bruk eller undervisning utan att först kontakta Andreas Engström (gäller inte dokumenten på tyska och engelska, de har i vissa fall egna copyrightregler som förklaras i början av själva dokumenten). OBS! Alla elever i GHFS sabelkurs förväntas läsa åtminstone kursplanen och 1893-manualen, gärna fler!

Kursplan för sabelkursen

Innehåller en kort beskrivning av kursens upplägg och syfte och lista av de moment man förväntas tillägna sig som elev.
Kursplan

Skandinaviska manualer

Alla passar utmärkt att skrivas ut i A5-booklet-format (utom möjligen Ling), om man har en skrivare som fixar det. Blir utmärkta små instruktionsböcker man kan ha med sig överallt.

Viktor Balck, 1893

Instruktion i sabelfäktning till fots

Denna manual är pedagogisk och kortfattad och har utmärkta illustrationer. Vi använder den därför som vår mest grundläggande text i undervisningen. Författaren är anonym men med största sannolikhet är det generalmajor Viktor Balck, föreståndare vid Gymnastiska Centralinstitutet, grundare av ett stort antal svenska idrottsföreningar, originalledamot i den första Internationella Olympiska Kommittén, känd som “den svenska idrottens fader”.

Stockholm 1893

Per Henrik Ling, 1820

Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet

Detta är inte direkt en komplett manual och gavs inte ut i tryck förrän fyrtio år senare, då som en del av utgivningen av Lings samlade verk och rekonstruerad från Lings handskrivna anteckningar. Ling lämnade 1820 in ett dokument till reglementskommittén, innehållande ett långt förslag (som inte antogs i denna form) om gymnastik och fysiska övningar för de meniga soldaterna. Detta innefattade också förslag till undervisning i värja, sabel och bajonett, och det är denna del jag lagt upp här. Sabeldelen baserar sig till stor del på värjdelen, som bör läsas först.

Som sabelmanual är den rätt svårbegriplig, samtidigt som den inkluderar många intressanta förklaringar och utläggningar som saknas i de mer pragmatiska och kortfattade manualerna som kom senare. Det är lätt att se att detta är den tidigaste grunden till det system som senare Hafström med flera vidareutvecklade, vilket förstås gör den mycket intressant för oss.

Ling 1820

Jonas August Hafström, 1845

Handbok för Götha Artilleri-regementes intruktörer i sabelhuggning

Detta är den tidigaste fullständiga manual vi har. Den är inte skriven av Hafström personligen, men beskriver metoden utvecklad av honom, och är baserad på en (så vitt jag vet) outgiven och förlorad manual skriven av honom. Så jag sätter honom som författare i brist på bättre.

Hafström 1845

Jonas August Hafström, 1849

Haandbog i sabelhugning

Detta är en översättning till norska av manualen från 1845, men översättaren har gjort vissa förändringar och tillägg, som enligt honom till största delen härrör från en recension av 1845-manualen gjord av Hafström själv.

Trondhjem 1849

Anonym, 1860

Sabelhugningsreglement

Den enda “fristående” manualen på norska jag känner till hittills (som inte är en direkt översättning av en svensk manual). Denna har det kanske enklaste och mest avskalade systemet av alla, bland annat använder den över huvud taget inte hugg underifrån.

Christiania 1860

Gustaf Nyblaeus, 1867

Allmän gymnastisk fäktlära

Nyblaeus försöker (kanske lite väl mycket) generalisera fäktteori till alla typer av vapen. Den lite spretiga boken behandlar både rapir, sabel, stav, dolk, svärd, spjut, sköldar och mycket annat. Han lägger mest tid på rapir, men även en hel del på sabel. Som sabelmanual är den på egen hand nästan oanvändbar, men han har mängder av intressant teori och observationer som gör boken till ett utmärkt komplement till de mer renodlade manualerna.

Nyblaeus 1867 Varning, 50MB PDF.

Reinholdt Silfversvärd, 1868

Handbok för undervisning i sabelfäktning till fot

Denna manual är mer utförlig (men kanske mindre pedagogisk) än 1893:an och innehåller också mer instruktioner till intruktören själv.

Silfversvärd 1868

Lars Mauritz Törngren, 1882

Reglemente i bajonett- och sabelfäktning för kongl. flottan

Det bör påpekas att medan bajonettdelen är tämligen fristående hänvisar sabeldelen ofta till bajonettdelen och är egentligen inte komplett utan den. Figurerna publicerades egentligen i ett separat planschverk, men jag har inkluderat dem i dokumentet.

I boken ingår också två långa stycken med detaljerad kursplan och övningar för båda sorternas fäktning. Jag har inte orkat scanna in dessa än, och de är kanske inte heller av så stort intresse för så många.

Törngren 1882